Knäckiga microknäck
Ja, så är årets knäck gjorda. Lite för få då vi inte hade så mycket socker. Eller ja, vi hade nog socker så det räckte men det mesta gick inte att använda av någon underlig anledning. Frågan är, vad kom först, hönan eller ägget?
Nåja... kan väl inte fövänta mig något annat i denna "pip" lägenhet så orkar inte ens bli irriterad längre. Men den enda sats knäck blev faktiskt rätt så lyckad. Trots att det blev utan knäckformar då det inte tycks finnas i Norge.
Får göra lite mera knäck imorgon om det kommit hem lite mera socker.
Receptet på microknäck som jag gjorde det är:
½ dl Vispgrädde
1 dl Strösocker
1 dl Ljus sirap
1 msk flytande margarin
1 dl hackad mandel
Blanda allt utom mandeln i en skål och sätt in i micron på högsta värmen i 3 minuter. Ta ut och rör om. Sätt in i micron igen och denna gång på 5 minuter. Pröva om den är klar med att klicka i en bit i ett glas vatten. Blir den hård så är smeten klart. Häll smeten i formar eller som jag i en långpanna som är täckt med folie. Låt svalna och bryt sönder i bitar.
OBS! Smeten är väldigt varm, och det är brottom för det stelnar fort.
Smarrigt!
Idag är det da'n för da'n för doppareda'n!
GOD JUL
Nåja... kan väl inte fövänta mig något annat i denna "pip" lägenhet så orkar inte ens bli irriterad längre. Men den enda sats knäck blev faktiskt rätt så lyckad. Trots att det blev utan knäckformar då det inte tycks finnas i Norge.
Får göra lite mera knäck imorgon om det kommit hem lite mera socker.
Receptet på microknäck som jag gjorde det är:
½ dl Vispgrädde
1 dl Strösocker
1 dl Ljus sirap
1 msk flytande margarin
1 dl hackad mandel
Blanda allt utom mandeln i en skål och sätt in i micron på högsta värmen i 3 minuter. Ta ut och rör om. Sätt in i micron igen och denna gång på 5 minuter. Pröva om den är klar med att klicka i en bit i ett glas vatten. Blir den hård så är smeten klart. Häll smeten i formar eller som jag i en långpanna som är täckt med folie. Låt svalna och bryt sönder i bitar.
OBS! Smeten är väldigt varm, och det är brottom för det stelnar fort.
Smarrigt!
Idag är det da'n för da'n för doppareda'n!
GOD JUL
Rör inte alkoholen!!!
Vilket känsligt ämne det här med alkohol är. Och speciellt när man uppmanar att människor låter alkoholen vara för en till tre dagar. Vilket himla liv det blir. Vad är det här? Att uppmana folk är inte detsamma som förbjuda dem. Jag säger då det.
Och inte har väl jag nämnt att människor som dricker är sämre människor? Har jag det? Det är inte personerna i fråga som jag inte gillar, det är alkoholen. Och jag står för att barn borde vara utan alkohol i sin omgivning, både under julen och alla andra dagar om året. Om föräldrar vill dricka kan de väl göra det när de är barnfria. Jag bara ställer en enda fråga... om det händer något när föräldrar har tagit sig alkohol, vad sker då? Vem är det som kör till lasarettet? Vem är det som tar ansvar? För man kan inte säga att man inte var nykter nog att göra det.
Och det spelar liksom ingen roll om man druckit två glas vin eller tjugo stycken. Är olyckan framme så kan man inte hjälpa. Och olyckor sker många gånger i onyktert tillstånd och olyckor händer med barn.
Jag ger blanka attan i om "Sture och Greta" dricker, det är deras ensak så länge det inte skadar någon annan. Så länge det inte finns barn i omgivningen. Och finns det barn i omgivningen så ska det vara en vuxen som är nykter. Om olyckan är framme eller varför inte bara som en trygg famn att lita på, för barnen.
Att tidningar som Aftonbladet och andra tidningar visar fram högtidens viner och ölsorter. Ja visst... gör det då. Men varför kan de inte låta den tidningen där det står om barn till missbrukare få vara alkoholfri. Visa att det för en enda dag ställer sig bakom dessa människor som har det svårt.
Och för att göra klart för alla... jag sitter inte bara här och klagar. Jag gör saker också. Kanske mera förr än nu, om jag ska vara helt ärlig, men hade jag fortsatt bott kvar i Sverige så hade jag varit mera aktiv i det politiska arbetet kring alkoholfrågan och framför allt att förbättra tillvaron en aning för barn och ungdomar, oavsett om de är från missbrukarfamiljer eller helt vanliga normala familjer.
Jag uppmanar hela Skandinavien att rör inte alkoholen, låt den stå, åtminstone över jul. Inte för min skull, utan för din egen och för barnens!
Och inte har väl jag nämnt att människor som dricker är sämre människor? Har jag det? Det är inte personerna i fråga som jag inte gillar, det är alkoholen. Och jag står för att barn borde vara utan alkohol i sin omgivning, både under julen och alla andra dagar om året. Om föräldrar vill dricka kan de väl göra det när de är barnfria. Jag bara ställer en enda fråga... om det händer något när föräldrar har tagit sig alkohol, vad sker då? Vem är det som kör till lasarettet? Vem är det som tar ansvar? För man kan inte säga att man inte var nykter nog att göra det.
Och det spelar liksom ingen roll om man druckit två glas vin eller tjugo stycken. Är olyckan framme så kan man inte hjälpa. Och olyckor sker många gånger i onyktert tillstånd och olyckor händer med barn.
Jag ger blanka attan i om "Sture och Greta" dricker, det är deras ensak så länge det inte skadar någon annan. Så länge det inte finns barn i omgivningen. Och finns det barn i omgivningen så ska det vara en vuxen som är nykter. Om olyckan är framme eller varför inte bara som en trygg famn att lita på, för barnen.
Att tidningar som Aftonbladet och andra tidningar visar fram högtidens viner och ölsorter. Ja visst... gör det då. Men varför kan de inte låta den tidningen där det står om barn till missbrukare få vara alkoholfri. Visa att det för en enda dag ställer sig bakom dessa människor som har det svårt.
Och för att göra klart för alla... jag sitter inte bara här och klagar. Jag gör saker också. Kanske mera förr än nu, om jag ska vara helt ärlig, men hade jag fortsatt bott kvar i Sverige så hade jag varit mera aktiv i det politiska arbetet kring alkoholfrågan och framför allt att förbättra tillvaron en aning för barn och ungdomar, oavsett om de är från missbrukarfamiljer eller helt vanliga normala familjer.
Jag uppmanar hela Skandinavien att rör inte alkoholen, låt den stå, åtminstone över jul. Inte för min skull, utan för din egen och för barnens!
LÅT BARNEN FÅ EN VIT JUL
Det är fruktansvärt. Ja det tycker jag faktiskt. På Aftonbladet.se kan man läsa flera artiklar om hur barn till missbrukare har det över jul och nyårshelgen. Och nej, det är inte bara barn till missbrukare faktiskt. Det är barn till alkoholdrickande föräldrar, för de behöver inte vara missbrukare för att barnen ska må dåligt av deras konsumtion, speciellt på julen.
Det som är det fruktansvärt är att de här! HALLÅ! Kan inte julen få vara barnens högtid? Kan inte en enda högtid få vara alkoholfri. För barnens skull? Måste människor alltid ha alkohol med i bilden för att det är ledigt från jobb och det ska firas något. Jag förstår inte. Måste man ha alkohol så kan man väl vänta några dagar och ta det på nyår. För inte behöver man väl dricka både tillfällena.
Trötta syster och livsnjutande farmor kanske behöver något annat istället för vin. För man blir inte piggare av alkohol, normalt sett. Livsnjutande farmor kanske kan få en resa i julklapp och trötta syster kanske skulle uppskatta en spa-helg istället.
LÅT BARNEN FÅ EN VIT JUL!
Nej, jag är inte barn till missbrukare. Jag har haft lyckan att få ha vita jular, alltid. I år vet jag dock inte hur det blir för i år ska jag fira tillsammans med min pojkvän och hans familj. Visst, vi har inga barn i familjen, ännu. Men en sak är säker, när vi får barn så ska det vara en vit jul för dem. ALLTID! Kan några inte acceptera det så behöver de inte fira jul med oss. Våra barn ska dessutom få uppleva en vit uppväxt, något som få barn får vara med om. Varken jag eller min sambo nyttjar alkohol och vi är båda överens om att våra barn ska slippa fyllefester. De ska få en riktig uppväxt med äkta känslor och sanna upplevelser. Något som kommer att hålla i längden!
Det som är det fruktansvärt är att de här! HALLÅ! Kan inte julen få vara barnens högtid? Kan inte en enda högtid få vara alkoholfri. För barnens skull? Måste människor alltid ha alkohol med i bilden för att det är ledigt från jobb och det ska firas något. Jag förstår inte. Måste man ha alkohol så kan man väl vänta några dagar och ta det på nyår. För inte behöver man väl dricka både tillfällena.
Trötta syster och livsnjutande farmor kanske behöver något annat istället för vin. För man blir inte piggare av alkohol, normalt sett. Livsnjutande farmor kanske kan få en resa i julklapp och trötta syster kanske skulle uppskatta en spa-helg istället.
LÅT BARNEN FÅ EN VIT JUL!
Nej, jag är inte barn till missbrukare. Jag har haft lyckan att få ha vita jular, alltid. I år vet jag dock inte hur det blir för i år ska jag fira tillsammans med min pojkvän och hans familj. Visst, vi har inga barn i familjen, ännu. Men en sak är säker, när vi får barn så ska det vara en vit jul för dem. ALLTID! Kan några inte acceptera det så behöver de inte fira jul med oss. Våra barn ska dessutom få uppleva en vit uppväxt, något som få barn får vara med om. Varken jag eller min sambo nyttjar alkohol och vi är båda överens om att våra barn ska slippa fyllefester. De ska få en riktig uppväxt med äkta känslor och sanna upplevelser. Något som kommer att hålla i längden!
Bensinpris och miljö
Det är väl inte så enkelt att högt bensinpris förbättrar miljön på så sätt att folk kommer att köra mindre bensindrivna föremål. Nästa år kommer bensinskatten att öka. Det kan man se här. Och det är väl inte allt som står, men bland annat. Och tillhörande fråga lyder: Är det rätt att höja bensinskatten för att rädda miljön? Och svarsalternativen är ja och nej. Men är det verkligen svart eller vitt? De i storstäderna kan ju faktiskt lämna bilen hemma och ta kollektivtrafiken till jobbet. De kan faktiskt välja att tanka mindre och spara på miljön i och med att de kör mindre bil. För det är sant, att bilkörning skadar miljön, både själva körningen och avgaserna.
Men de som bor i mindre städer eller i byar, de har inte något val. De måste ta bilen till jobbet. De måste ta bilen för att köra barnen till fritidsaktiviteter och dyligt. Och nej, det är inte frivilligt. Alla kan inte bo i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Det finns inte jobb nog och definitivt inte bostäder till alla där.
Och visst, det är väl inte bara de ställena som har kollektivtrafik, det finns massor av andra mindre städer med. Falun där jag kommer ifrån har bra kollektivtrafik i stort. Går fyra gånger i timmen i högtrafik och man kan ta sig fram någorlunda till nästan hela staden och utkanter. Men inte hela tiden och inte överallt. Om du inte har ett dagis i grannskapet (om du har tur nog att få plats där också) så måste du först lämna barnen, sedan till jobbet och sen hem samma väg om du inte ska handla också förståss. Det går inte om man ska hinna hem och göra något hemma innan det är dags att sova. För även om det går bussar dit man ska, så går de inte hela tiden som i tex. Stockholm.
Ja, jag tycker det är bra att bensinpriset blir dyrare, för dem i storstäderna, där det finns alternativ till bilen. Men för dem på landet eller i mindre städer ska det inte straffa sig för att kommunen har mera invånare/jobb. Nej, fy för regeringen säger jag. Ut på landet mer er några år så kanske ni förstår hur det är där.
Sen de andra punkterna... ja du... de är en sak för sig, var för sig.
på plussidan ligger:
att tobaksskatten höjs,
att ölskatten höjs,
skärpta regler för innehav av farliga hundar,
abort tillåts för utländska kvinnor,
ny gymnasial lärlingsutbildning.
På minussider finns:
att vinskatten sänks,
höjd skatt på bensin och diesel,
höjd tv-avgift,
slopad förmögenhetskatt,
ny kommunal fastighetsavgift,
buggning tillåts,
slopning av lånedator,
slopande av arbetslivserfarenhet för intag på högskolan.
Visst så är några som ska vara på båda sidor, som sagt, allt är inte svart eller vitt. Men det tar vi någon annan gång.
Men de som bor i mindre städer eller i byar, de har inte något val. De måste ta bilen till jobbet. De måste ta bilen för att köra barnen till fritidsaktiviteter och dyligt. Och nej, det är inte frivilligt. Alla kan inte bo i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Det finns inte jobb nog och definitivt inte bostäder till alla där.
Och visst, det är väl inte bara de ställena som har kollektivtrafik, det finns massor av andra mindre städer med. Falun där jag kommer ifrån har bra kollektivtrafik i stort. Går fyra gånger i timmen i högtrafik och man kan ta sig fram någorlunda till nästan hela staden och utkanter. Men inte hela tiden och inte överallt. Om du inte har ett dagis i grannskapet (om du har tur nog att få plats där också) så måste du först lämna barnen, sedan till jobbet och sen hem samma väg om du inte ska handla också förståss. Det går inte om man ska hinna hem och göra något hemma innan det är dags att sova. För även om det går bussar dit man ska, så går de inte hela tiden som i tex. Stockholm.
Ja, jag tycker det är bra att bensinpriset blir dyrare, för dem i storstäderna, där det finns alternativ till bilen. Men för dem på landet eller i mindre städer ska det inte straffa sig för att kommunen har mera invånare/jobb. Nej, fy för regeringen säger jag. Ut på landet mer er några år så kanske ni förstår hur det är där.
Sen de andra punkterna... ja du... de är en sak för sig, var för sig.
på plussidan ligger:
att tobaksskatten höjs,
att ölskatten höjs,
skärpta regler för innehav av farliga hundar,
abort tillåts för utländska kvinnor,
ny gymnasial lärlingsutbildning.
På minussider finns:
att vinskatten sänks,
höjd skatt på bensin och diesel,
höjd tv-avgift,
slopad förmögenhetskatt,
ny kommunal fastighetsavgift,
buggning tillåts,
slopning av lånedator,
slopande av arbetslivserfarenhet för intag på högskolan.
Visst så är några som ska vara på båda sidor, som sagt, allt är inte svart eller vitt. Men det tar vi någon annan gång.
En vecka kvar
Snart är det julafton! Det lider mot jul som vissa skulle säga. Och visst är man lite nyfiken allt. Eller visst är jag lite nyfiken. Oj, känner mig som ett litet barn ibland. Och det gör jag, ända fram till julaftonen. Då vill jag helst ha öppnat mina paket. Vill inte sitta där och öppna inför allesamman. Tycker verkligen inte om det. Vill ha många paket, ja! Tycker om att få paket, men inte sitta och öppna inför alla. Hellre öppna när man får dem. Så har man lite överraskningar under hela december. Inte allt under en dag. Sen har jag ALLTID öppnat ett paket på morgonen. Minns när jag var liten och jag och min bror fick välja ut ett paket som vi skulle få öppna innan frukost. Oftast så hade mamma sagt av vilka vi fick välja, fick ju inte ta precis den vi ville. Kanske någon med en leksak i så vi skulle kunna leka med det under dagen. Och det har jag fortsatt med. Ett paket på morgonen, innan frukost. Och så även i år, vad än Bent säger om det.
Har fått tre paket från Bent, varav ett är till oss tillsammans, som egentligen är från Theo. Fick känna på de andra två igår, men inte det gemensamma. Drömde om det inatt. Drömde att jag öppnade alla julklapparna, men det var bara det gemensamma som jag fick se i drömmen, eller bara det som jag kommer ihåg. Det var ett monopol-spel. Jag frågade Bent om det när jag vaknade och han sa med lite skratt att det var det. Hmmm.... Var det så? Jag sprang och skakade paketet och det lät som ett spel. Eller ja...det lät ju som det för att jag trodde det var ett. Så nu undrar jag ju så otroligt mycket om det är det eller inte. Kanske, kanske hade drömmen rätt. Det får jag inte veta förrän julafton. Och först måste jag jobba då och sen äta mat klockan 17 och efter det är det julklappsöppning. Jisses! Norska regler är inte alltid så bra. Vi ska minsann ha mina traditioner när vi får barn. Inget snack om saken.
För övrigt är jag klar med alla paket nu. Förutom ett, som jag tänkt köpa imorgon. Tänkte måla trähus och lägga speglar i och skriva att i detta hus finns det den största skatt du någonsin kommer att få, och när de tittade i så ser de sig själva. Men när jag skulle måla det andra huset upptäckte jag att det var småkryp i, sköljde husen med vatten med hopp om att de skulle försvinna men såg fortfarande någon få efter det så därför fattas det nu en julklapp. Vill ju inte ge bort något med massa odjur i.
Idag är det alltså: da'n före da'n före da'n före da'n före da'n före da'n före da'n före doppareda'n.
GOD JUL
Har fått tre paket från Bent, varav ett är till oss tillsammans, som egentligen är från Theo. Fick känna på de andra två igår, men inte det gemensamma. Drömde om det inatt. Drömde att jag öppnade alla julklapparna, men det var bara det gemensamma som jag fick se i drömmen, eller bara det som jag kommer ihåg. Det var ett monopol-spel. Jag frågade Bent om det när jag vaknade och han sa med lite skratt att det var det. Hmmm.... Var det så? Jag sprang och skakade paketet och det lät som ett spel. Eller ja...det lät ju som det för att jag trodde det var ett. Så nu undrar jag ju så otroligt mycket om det är det eller inte. Kanske, kanske hade drömmen rätt. Det får jag inte veta förrän julafton. Och först måste jag jobba då och sen äta mat klockan 17 och efter det är det julklappsöppning. Jisses! Norska regler är inte alltid så bra. Vi ska minsann ha mina traditioner när vi får barn. Inget snack om saken.
För övrigt är jag klar med alla paket nu. Förutom ett, som jag tänkt köpa imorgon. Tänkte måla trähus och lägga speglar i och skriva att i detta hus finns det den största skatt du någonsin kommer att få, och när de tittade i så ser de sig själva. Men när jag skulle måla det andra huset upptäckte jag att det var småkryp i, sköljde husen med vatten med hopp om att de skulle försvinna men såg fortfarande någon få efter det så därför fattas det nu en julklapp. Vill ju inte ge bort något med massa odjur i.
Idag är det alltså: da'n före da'n före da'n före da'n före da'n före da'n före da'n före doppareda'n.
GOD JUL
Columbus
Finns det en eller finns det tusen. Svara rakt från hjärtat nu, ditt medlidande kan jag va utan. Om det här ska vara allt vi hann så håll mig hårt, håll mig älskling nu. Stockholm vaknar långsamt. På droger och på sorg. Snön hyr ut sin oskuld.
Snäll, snälla släpp taget nu. Jag kan stå, gå eller krypa härifrån. Om det här är allt vi hinner med så håll mig hårt min älskling nu. Stockholm vaknar långsamt.
Ja... Kent är oslagbara. Tillbaka till samtiden är ännu ett mästerverk. Klart man har köpt skivan. Direkt efter skivsläppet. Eller ja kanske inte på dagen, men det gick inte många dagar efter som vi var på besök i en cd-butik. Visst så fanns musiken ute att ladda hem tidigare. Men när det gäller Kent så vill man ha det äkta. Ville ha skivan och inte fuska sig fram. Ju mera man lyssnar på skivan desto bättre blir den. Om och om och om igen. Först kom ingenting.
Snäll, snälla släpp taget nu. Jag kan stå, gå eller krypa härifrån. Om det här är allt vi hinner med så håll mig hårt min älskling nu. Stockholm vaknar långsamt.
Ja... Kent är oslagbara. Tillbaka till samtiden är ännu ett mästerverk. Klart man har köpt skivan. Direkt efter skivsläppet. Eller ja kanske inte på dagen, men det gick inte många dagar efter som vi var på besök i en cd-butik. Visst så fanns musiken ute att ladda hem tidigare. Men när det gäller Kent så vill man ha det äkta. Ville ha skivan och inte fuska sig fram. Ju mera man lyssnar på skivan desto bättre blir den. Om och om och om igen. Först kom ingenting.
Luciamat
Idag har det varit en alldeles särskild dag. Började med att klockan ringde 06.20 för att jag tio minuter senare skulle se på luciamorgon på SVT 2. Det var firande från Zorn-gården i Mora i Dalarna. Mina hemtrakter. Låtarna blandades med lite klassigt och lite nytt. Vissa väldigt Dala-aktigt. Firandet var kanske inte som jag hade förväntat mig men det var inte dåligt på något vis. Sen var det att kliva upp och äta lite frukost och åka iväg till dagiset. Inte för att jobba, nej sista dagen gjorde jag i tisdags. Jag åkte dit för att se luciatåget deras och så åt jag lite av deras luciafrukost. Barnen sjöng en låt två gånger. Santa Lucia. Trodde nog att de skulle sjunga någon mera låt, för de hade minsann övat. Men barnen var lite ivriga, några ledsna så det blev bara så där lite. Lite besviken blev jag, för jag älskar verkligen höra barn sjunga och jag vet ju att de övat lite granna. Men men... det var trevligt att komma dit.
Sen åkte jag hem för att senare på eftermiddagen åka vidare till mitt jobb på äldreboendet, där det serverades jullunch. Det var ungefär detsamma som smörgåsbordet hemma, men med lite annorlunda rätter. Jag tog potatissallad och spekeskinka. Lite vindruvor och så läsk. Mätt blev jag åtminstone.
Nu så ska det snart köras vidare in till Strömmen för att köpa de sista julklapparna. Som det ser ut har jag bara fyra stycken kvar, plus något mer till min kära man.
Hoppas det har varit en fin luciadag i Sverige, där firas det mer än här har jag märkt. Men fick mig några smakbitar av Lucia, så som det ska vara!
Sen åkte jag hem för att senare på eftermiddagen åka vidare till mitt jobb på äldreboendet, där det serverades jullunch. Det var ungefär detsamma som smörgåsbordet hemma, men med lite annorlunda rätter. Jag tog potatissallad och spekeskinka. Lite vindruvor och så läsk. Mätt blev jag åtminstone.
Nu så ska det snart köras vidare in till Strömmen för att köpa de sista julklapparna. Som det ser ut har jag bara fyra stycken kvar, plus något mer till min kära man.
Hoppas det har varit en fin luciadag i Sverige, där firas det mer än här har jag märkt. Men fick mig några smakbitar av Lucia, så som det ska vara!
Drömmar
Ja... kanske jag skulle sluta klaga. För jag har verkligen mannen i mitt liv, i mitt liv. Men jag vill så gärna lite mera. Snart är det två år sedan vi började prata. Snart är det 1,5 år sedan vi blev tillsammans. Snart är det väldigt länge sen jag blev kär, i någon som jag aldrig hade träffat, i någon som jag bara att pratat om allt med. Verkligen öppnat mig och sagt det som verkligen var i mina tankar. Kanske kan hända folk tycker det är lätt när man sitter vid datorn och bara pratar genom msn. Men inte för mig. Vaddå, det spelar väl ingen roll vad man kommuniserar i, det är väl lika ändå. Det enda skillnaden var ju att jag inte behövde oroa mig för hur jag såg ut. Ibland skrev jag något och sedan gick jag iväg och gjorde något annat för jag inte vågade sitta kvar och se om jag fick svar, eller vad svaret skulle bli. Usch...det var en hemsk och underbar tid.
Sen krossades den som när man försiktigt släpper en julgranskula i glas från taket. Han berättade att han var mera intresserad i en annan och att vi skulle träffas som bara vänner. Jo, tjena! Jag stannade hemma den träffen. Och tankarna vandrade vidare i hämd, ljuva hämd. Men det gick över fort, hämdkänslorna. Mesiga lilla Anna var för snäll och plågade sig och fortsatte att prata med stöveln. Och gick med på att träffas vid ett senare tillfälle och visste inte vad hon skulle tycka eller tänka. Han ville träffas flera gånger. Vad göra... han var den som förstod mig så väl, den som jag kunde prata om allt med. Den som krossat mitt hjärta för en annan (som inte passade när det väl kom till kritan). Jag ville så gärna smida onda planer, fånga honom på kroken och sen bara, nej jag vill inte längre. Har hittat en annan. Men kunde jag det? Jag är för snäll, jag är för mesig. Men det tog lång tid innan jag öppnade mig ordentligt. Höll nästan på att förlora honom en gång till bara för det. Men å andra sidan, hade han inte krossat hjärtat den gången så hade jag nog inte varit så försiktig. Men den dära tjejen... henne vill jag fortfarande bara radera. Även om jag inte längre tycker att hon är så söt (som jag tyckte när jag såg en bild på henne i hans mobil). Ibland så dyker den dära känslan upp att han bara kan lämna mig när som helst för att han hittat något bättre.
Han har krossat mitt hjärta igen och jag trodde jag skulle gå sönder. Men vi pratade länge den natten. Och nu vet jag att den andra gången inte riktigt var meningen från hans sida. Men jag förlät honom då, och tillsammans blev vi igen och flyttade ihop. Och än lever vi tillsammans. En själ i två kroppar. Vi kompleterar varandra så himla bra.
Ja, jag får väl klaga. Men det där var då och vi lever i nuet. Vi har haft två tuffa år men ändå står vi här förenade som aldrig förr. Men jag vill ha mera. Jag vill mer, och han vill vänta. Senare, om många år, det kommer... är väl några ord som han använder. Jag vet att det var då, men jag kan omöjligt glömma. Jag vet så väl att han älskar mig men han sa det då med, förut. Då, han krossade mitt hjärta för andra gången. Ja, jag vet. Det var då! Och nu är nu. Men jag vill mera.
Sen krossades den som när man försiktigt släpper en julgranskula i glas från taket. Han berättade att han var mera intresserad i en annan och att vi skulle träffas som bara vänner. Jo, tjena! Jag stannade hemma den träffen. Och tankarna vandrade vidare i hämd, ljuva hämd. Men det gick över fort, hämdkänslorna. Mesiga lilla Anna var för snäll och plågade sig och fortsatte att prata med stöveln. Och gick med på att träffas vid ett senare tillfälle och visste inte vad hon skulle tycka eller tänka. Han ville träffas flera gånger. Vad göra... han var den som förstod mig så väl, den som jag kunde prata om allt med. Den som krossat mitt hjärta för en annan (som inte passade när det väl kom till kritan). Jag ville så gärna smida onda planer, fånga honom på kroken och sen bara, nej jag vill inte längre. Har hittat en annan. Men kunde jag det? Jag är för snäll, jag är för mesig. Men det tog lång tid innan jag öppnade mig ordentligt. Höll nästan på att förlora honom en gång till bara för det. Men å andra sidan, hade han inte krossat hjärtat den gången så hade jag nog inte varit så försiktig. Men den dära tjejen... henne vill jag fortfarande bara radera. Även om jag inte längre tycker att hon är så söt (som jag tyckte när jag såg en bild på henne i hans mobil). Ibland så dyker den dära känslan upp att han bara kan lämna mig när som helst för att han hittat något bättre.
Han har krossat mitt hjärta igen och jag trodde jag skulle gå sönder. Men vi pratade länge den natten. Och nu vet jag att den andra gången inte riktigt var meningen från hans sida. Men jag förlät honom då, och tillsammans blev vi igen och flyttade ihop. Och än lever vi tillsammans. En själ i två kroppar. Vi kompleterar varandra så himla bra.
Ja, jag får väl klaga. Men det där var då och vi lever i nuet. Vi har haft två tuffa år men ändå står vi här förenade som aldrig förr. Men jag vill ha mera. Jag vill mer, och han vill vänta. Senare, om många år, det kommer... är väl några ord som han använder. Jag vet att det var då, men jag kan omöjligt glömma. Jag vet så väl att han älskar mig men han sa det då med, förut. Då, han krossade mitt hjärta för andra gången. Ja, jag vet. Det var då! Och nu är nu. Men jag vill mera.
En hjälpande hand
Margit Rapp ifrån Falun är Sveriges hjälte 2007. Och det är väl som det ska vara. För de har verkligen rest och hjälpt dem länge, länge. 15 år tror jag det stod i nättidningen. Är det verkligen inte längre? Kanske inte... Jag bodde granne med årets hjälte. Och jag minns att jag funderade på när jag gick förbi deras hus att, undrar om de är hemma eller ute och reser. Några gånger ville jag vara med, önskade att jag kände dem mera så jag fick vara med på en resa. Då var man bara barnet, och inte riktigt förstod insatsen de gjorde.
Nu är man lite äldre och klokare och jag hoppas verkligen Margit orkar med detta några år till och att det finns flera som vill och kan fortsätta hedern efteråt.
Ett stort Grattis till Margit och Erik förståss som också varit med under alla dessa år.
Nu är man lite äldre och klokare och jag hoppas verkligen Margit orkar med detta några år till och att det finns flera som vill och kan fortsätta hedern efteråt.
Ett stort Grattis till Margit och Erik förståss som också varit med under alla dessa år.
Astrid, sagolika Astrid!
Idag så läste jag en artikel om Astrid Lindgren. Egentligen vet jag inte varför detta är intressant att läsa idag. Men det finns väl alltid någon som är intresserad. Och visst läser man, det handlar ju om Astrid. Är det någon mer än jag som saknar henne? Ja, hon var en stor personlighet. Tänk om alla var som henne. Jag minns när hon dog. Först ville jag inte tro det, men det var ju sant. Det året var inte alls så roligt. Nu tänker jag inte enbart på 2004 utan hösten 2003 och våren 2004. Studieåret! Först dog Anna Lindh och sen Astrid. Ja, året på Wendelsberg Folkhögskola var minsann minnesvärd, av alla dess slag.
Men kan vi glömma Emil, Ronja eller Pippi? Tjorven, Lotta och Bullebybarna glömmer vi inte heller. Mio min mio och Bröderna Lejonhjärta. Och alla andra sagor som Astrid har skapat, för både vuxna och barn.
Vem bryr sig om att hon födde en son utanför äktenskapet, ingen. Det har skedd andra med. Visst, det var inte vanligt, men min mormor är också född utanför äktenskapet. Kanske har det med namnet? Mormors mamma hette också Astrid. Sanningen är väl den att även på den tiden förälskade människor sig, i mer eller mindre lämpade personer.
Nej, låt oss minnas Astrid för den fantastiska sagoberättare hon var och framför allt för den fantasiska människa hon var. Här i Norge firades Astrid 100år för inte alltför många veckor sedan. Tänk en liten stund på Astrid och hennes gärningar. Ge henne en tyst minut! Det är hon värd!
Men kan vi glömma Emil, Ronja eller Pippi? Tjorven, Lotta och Bullebybarna glömmer vi inte heller. Mio min mio och Bröderna Lejonhjärta. Och alla andra sagor som Astrid har skapat, för både vuxna och barn.
Vem bryr sig om att hon födde en son utanför äktenskapet, ingen. Det har skedd andra med. Visst, det var inte vanligt, men min mormor är också född utanför äktenskapet. Kanske har det med namnet? Mormors mamma hette också Astrid. Sanningen är väl den att även på den tiden förälskade människor sig, i mer eller mindre lämpade personer.
Nej, låt oss minnas Astrid för den fantastiska sagoberättare hon var och framför allt för den fantasiska människa hon var. Här i Norge firades Astrid 100år för inte alltför många veckor sedan. Tänk en liten stund på Astrid och hennes gärningar. Ge henne en tyst minut! Det är hon värd!
Sorgset
"Hmm... klart man blir lite ledsen om man har en längtan och man får vara det trots att man är lite lättat och känner att det kan vänta! Du ska se att det kommer när det är menat, rätt tidpunkt eller ej :) puss puss på dig vännen min"
Mina vänner ger mig styrka att orka vidare. Vad skulle jag gjort utan dem?
Mina vänner ger mig styrka att orka vidare. Vad skulle jag gjort utan dem?
Inget varar för evigt!
Nä, och inte särskilt länge heller för den delen. Hade sett fram emot två eventuellt fria dagar. Ja, idag var jag ju så gott som säker på att jag var ledig. Ha! Fick i alla fall sova länge, vaknade strax efter tolv. Men låg kvar i den sköna sängen tills min sambo kom hem för lunch. Kvart över så ringer min telefon: "Hej, det är XX som ringer. Jag undrar om du kan jobba ikväll mellan 16-21 och tisdag och onsdag samma tid." Ja, fast på norska förståss. Så länge varade min ledighet. 15 minuter vaken tid. Och vad jag ska jag säga. Hade tänkt säga nej utifall de ringde för jag vill se City Akuten som börjar 21.30 ikväll, men eftersom jag slutar 21.00 så... det var bara att säga ja till idag och imorgon. Onsdag jobbar jag ju redan så då kan jag inte. Så varje dag denna vecka då, förutom lördag och söndag. Räknade att jag kommer jobba 28,5 timmar dessa fem dagar. I helgen som var (fredag-söndag) jobbade jag 28,9 timmar. Slå det om ni kan!
Så det här med julen får vänta någon dag till. Kanske senare ikväll och lite imorgon. Och framför allt på onsdagkväll. För julgardiner ska upp, och julpyntet ska fram. Så det så!
Så det här med julen får vänta någon dag till. Kanske senare ikväll och lite imorgon. Och framför allt på onsdagkväll. För julgardiner ska upp, och julpyntet ska fram. Så det så!
På västfronten inget nytt!
Det är det verkligen inte. Trodde det skulle komma något nytt men så var det inte. Eller, egentligen trodde jag inte det, men jag ville det. Och det är inte alltid man får som man vill.
Min käre gubbe har börjat blogga, igen. Nu från sin hemsida, eller ja.... inte direkt på hemsidan hans, men där i närheten. Man kan säga att de är grannhus.
Snart ska jag iväg och jobba igen. Jobbat mycket denna helgen. Fredagkväll, lördagdag och nu söndagkväll. Dessutom fick jag hoppa in extra natten som var. Så gissa om jag är trött. Men får sova imorgon förhoppningsvis. Ska vara hemma hade jag tänkt. Om inte någon ringer och vill att jag ska jobba, svårt att säga nej.
Ska för övrigt försöka rydda opp lite här i bloggen, men det ser inte ut som om jag kan göra det med det jag redan skrivit, men ska försöka i fortsättningen att fördela på olika kategorier.
Seeeeeeeyooooouuuuuuulaaaaaaaateeeeeer! som Doris skulle sagt på valspråk!
Min käre gubbe har börjat blogga, igen. Nu från sin hemsida, eller ja.... inte direkt på hemsidan hans, men där i närheten. Man kan säga att de är grannhus.
Snart ska jag iväg och jobba igen. Jobbat mycket denna helgen. Fredagkväll, lördagdag och nu söndagkväll. Dessutom fick jag hoppa in extra natten som var. Så gissa om jag är trött. Men får sova imorgon förhoppningsvis. Ska vara hemma hade jag tänkt. Om inte någon ringer och vill att jag ska jobba, svårt att säga nej.
Ska för övrigt försöka rydda opp lite här i bloggen, men det ser inte ut som om jag kan göra det med det jag redan skrivit, men ska försöka i fortsättningen att fördela på olika kategorier.
Seeeeeeeyooooouuuuuuulaaaaaaaateeeeeer! som Doris skulle sagt på valspråk!