Annas egna blogg

Idag så läste jag en artikel om Astrid Lindgren. Egentligen vet jag inte varför detta är intressant att läsa idag. Men det finns väl alltid någon som är intresserad. Och visst läser man, det handlar ju om Astrid. Är det någon mer än jag som saknar henne? Ja, hon var en stor personlighet. Tänk om alla var som henne. Jag minns när hon dog. Först ville jag inte tro det, men det var ju sant. Det året var inte alls så roligt. Nu tänker jag inte enbart på 2004 utan hösten 2003 och våren 2004. Studieåret! Först dog Anna Lindh och sen Astrid. Ja, året på Wendelsberg Folkhögskola var minsann minnesvärd, av alla dess slag.


Men kan vi glömma Emil, Ronja eller Pippi? Tjorven, Lotta och Bullebybarna glömmer vi inte heller. Mio min mio och Bröderna Lejonhjärta. Och alla andra sagor som Astrid har skapat, för både vuxna och barn.
Vem bryr sig om att hon födde en son utanför äktenskapet, ingen. Det har skedd andra med. Visst, det var inte vanligt, men min mormor är också född utanför äktenskapet. Kanske har det med namnet? Mormors mamma hette också Astrid. Sanningen är väl den att även på den tiden förälskade människor sig, i mer eller mindre lämpade personer.

Nej, låt oss minnas Astrid för den fantastiska sagoberättare hon var och framför allt för den fantasiska människa hon var. Här i Norge firades Astrid 100år för inte alltför många veckor sedan. Tänk en liten stund på Astrid och hennes gärningar. Ge henne en tyst minut! Det är hon värd!