Annas egna blogg

Ja... lyssnar på Kents nya "Tillbaka till Samtiden". Det är en himla bra skiva. Först så gillade jag inte den helt och hållet, och visst så finns det vissa låtar som inte är så där superduper bra ännu. Men ju mer man lyssnar på skivan desto mera gillar jag den.

Var och köpte den i fredags. I lördags var vi och handlade igen, personvåg, usb-minne och en tröja till mig. Och så förståss mat tills idag. Snart kommer ju vårat besök och här sitter jag i morgonrock. Haha.. nejdå... har haft kläder på mig tidigare men har just kommit ut ur duschen. Men ska vänta tills håret har torkat innan jag sätter på mig resten av kläderna.

Imorgon är det intervju och sen vidare färd mot Åsengården. Sen ska jag vara där under veckan. På onsdag fyller min älskade lillebror nio år. Har i anledning av det gjort ett kort till honom. Mycket fint tyckte jag.

Ha en bra vecka!

Insåg igår att jag då hade jobbat 7 dagar i rad, varav en dag jobbade jag på två olika arbetsplaster. Om jag hade velat så kunde jag säkert jobba idag och hela helgen och säkert hela nästa vecka med. Men nej tack säger jag! Det räcker med 8 arbetstillfällen på 7 dagar. Men det känns skönt att jobba med faktiskt, få in lite casch i kassan och känna att man bidrar med något. Även om det inte går till hyran direkt, så blir det köpt massa mat för mina pengar. Och bensin när vi är ute och reser. Nu senast så inhandlade jag en damsugare som var för dyr för Bents smak, men jag ansåg att det är bättre att köpa en bra för 1800:- än en halvbra för 800:-. Jag tror mig veta att mitt val kommer hålla mycket längre än om jag valt en billigare. Har dessutom 5års garanti på denna. Så lite bidrar jag också, sen så blir det väl jag som får köpa cykelramen till Bent och lite annat smått och gott.

Nej, något mera jobb denna vecka blir det inte. Inte nästa heller för den delen. Inte avlönat jobb i alla fall. Då ska jag nämligen till årets upplaga av Kursveckan. Vara där som en allt-i-allo och vara en vuxen bland alla barnen. Om jag räknar med vår konsulent som barn nu får ni fundera på. Önskar ni er ett svar så får ni fråga. :-)
Åker på måndag morgon härifrån, kör Bent till jobbet sen drar jag iväg. Innan färden går mot Dalarna så ska jag till Sörumsand på intervju för en assistent-tjänst på ett dagis. Ett heltidsjobb för en gång skull. Hoppas jag får det. Lite trist att köra så långt varje dag men det blir dagsjobb åtminstone. Fast det är ju bara ett vikariat till sommaren men ändå. Det är något åtminstone. Just nu har jag sammanlagt 35% anställning. Får jag jobbet kommer det bli 115%. Nej, jag tänker inte säga upp helgjobbet, inte för ett vikariat. Hade det varit fast tillsvidare, så kanske!

I helgen så blir det första helgen på väldigt länge som jag är ledig och hemma. Det ska bli så underbart skönt så ni kan inte ana. Även om det inte blir riktigt så avslappnande med tanke på att jag ska åka iväg på måndag, men vadå... vanligt folk går till jobbet så skitsamma! Var meningen att vi skulle upp till hyttan till helgen, men Bent förslog en hemmahelg och jag nappade direkt. Kommer riktigt njuta av varje sekund. Ska till Oslo på lördagen är det tänkt. Köpa Kent nya skiva och kanske hitta en tröja till mig. Sen så på söndag ska vi bjuda hem BR & H på mat och film så det blir en skön söndag med. Blir nog så att vi tar oss en tur på våra fötter på söndag dag först. Så härlig denna helg kommer bli. Och helgen därefter... kommer nog bli lika härlig.

Theo är jättesöt, egentligen. Men nu har han kommit in i en trostålder. Och lyssnar verkligen inte på ett nej. Så vi har en vattenspruta som hjälp. Den tycker han inte om. Tillslut måste jag säga. Först hade vi den inställd på dusch, men då tittade han bara och ruskade på sig. Nu har vi spruten på så nu jäklar ska vi se vem det är som bestämmer. Han försöker, får han inte hoppa upp på ryggen när man sitter på en stol från den ena sidan, så får man väl testa den andra. Och får man inte göra det på mig, ja... då försöker man på Bent. Och han är galen på rentvätten. Vi har ju inget särskilt rum vi har det i, utan de händer på en ställning i sovrummet, där vet ni, är det jätte roligt att hoppa upp och klättra i kläderna, speciellt handdukar. Och åker de ner, ja då testar man några byxor. Jag blir galen. Och när man går dit och säger nej och ska hänga upp handdukarna igen, ja då flyger han på dem och klättrar medans jag tar upp dem. Idag så kom han upp på ställningen, fråga mig inte hur, men antagligen klättrat upp för något klädesplagg. Sen så var han på väg ut på ett sådant där sido ställning, men backade efter ett steg (annars hade han rivit ner allt) så åkte han igenom glipan mellan sidosaken och själva stället. Haha... då skrattade jag och Bent. Hoppas att han lärde sig något! Trodde vi! Sen är gardinerna roliga... men det har inte hänt så ofta och vi har ju som sagt vattensprutan till hjälp.

Och de säger ju att djur blir som sina ägare... numer vet vi inte om vi vill ha några barn.

Igår hade jag verkligen änglavakt. Kan inte kalla det för något annat.

Har jobbat väldigt mycket i det senaste. Känns det som i alla fall. Förra veckan så hade jag opplärningsvakt på Sörumsand på tisdag dag. På onsdag hade jag min första dag på Ekeberg Barnehage. Ledig Torsdag, jobba kväll i fredags, dag på lördag och kväll på söndag på Björkelangen. Idag, måndag, var jag på Ekeberg mellan 10-15 och så 16-21.30 var jag på Björkelangen. Kan säga att det inte blir så en gång till om det inte krisar sig någonstans. Var jobbigt och var trött men jag klarade mig genom det med glans. Imorgon så är det Ekeberg igen, onsdagkväll på Sörum och torsdagkväll på Björkelangen. Det ni! En ledig dag på nio dagar. Sen så är jag ledig i över en vecka. Till helgen så blir det bara en slapparhelg här hemma jag och Bent. Kanske vi ska bjuda hit våra bekanta (Bents kompis och hans tjej) på mat, eller kanske bjuder gör vi, frågan är om de kan komma.

Sen på måndag så drar jag till Dalarna och Åsengården, för årets upplaga av Kursveckan! Ska bara vara där, stötte och kanske köra lite ärenden. De senaste två åren har det verkligen behövts en extra allt-i-allo. Eller flera stycken sådana. Och detta år har jag dessutom ingen skola att beskymra mig för, det ende är att jag ska klara mig från Bent och Theo. Åker hem igen på fredag och det blir åter igen en lugn hemmahelg, om vi inte ska åka någonstans förståss.

Om ni orkat läsa ända hit så ska jag berätta om min änglavakt. Igår när jag slutade jobba, 22.30 så körde jag hem. Fick gå lite tidigare så halv elva så åkte jag nog från jobbet. Körde lite fortare än man ska, notera lite. Skulle hämta upp Bent för att senare åka till hans jobb och kolla när han jobbade idag. Efter en liten bit så fick jag en bil bakom mig så jag saktar in till fartgränsen så han förhoppningsvis kör om. De brukar göra det här i Norge, kör man lagligt så blir man omkörd. Några kurvor senare, och närmare hem så ser jag att han är påväg att köra om mig, jag saktar in ytterligare. Med foten fortfarande på bromsen så ser jag en älg springa över vägen, rätt framför bilen. Och det var centimeter ifrån att jag körde på den. Hade jag inte kollat åt vänster (för att hålla koll på bilen bakom) och hade jag inte saktat in och hade jag inte haft foten på bromsen redan så hade bilen inte varit så hel nu. Och var jag hade varit vet jag inte. För älgen var stor. Det enda jag såg var ben och bål. Något huvud såg jag inte... då kan ni gissa hur stor den var och/eller hur nära jag var.
Var inte det änglavakt så får ni gärna säga vad det var!

Nu så har våran lilla Theo fått komma hem. Han är så otroligt söt. Och sa inte ett ljud i bilen på väg hem, men efter halva vägen hände det en liten olycka. Nöden har ingen lag, men det stank i hela bilen, trodde nästan att jag skulle behöva stanna. Men hem kom vi, och Theo undersökte vårat hem med massa nyfikenhet. Och lekte som bara den. Men han vill ogärna vara själv. Går jag på toa, så följer han med, går jag någon annanstans så följer han efter mig. Inte när han sover dock, då sover han verkligen. Han har sovit vid våra fötter hela natten trots att det måste känts som hela havet stormar när vi vänt oss och flyttat fötterna, men han har bara legat kvar och sovit vidare.
Och i morse när Bent gick till jobbet stod han vid dörren och jamade lite. Så sött... vetskapen om det när man går gör att man inte vill lämna honom.

I helgen har jag varit utanför Trollhättan med mina underbara vänner! Har varit en underbar helg, men alltför kort. Måste göra om den någon gång. Snart!

... var ett tv-program för massor av år sedan. Kommer ni ihåg? Lite nostalgi måste man få ha ibland. Eller ja, rätt så ofta faktiskt. En Lena ringde och ville ha mig på intervju på ett barnehagejobb. Ska dit på måndag. Ska bli himla trevligt, hoppas jag får det. Det var halvtid bara men det räcker väl det, plus extra jobb på andra ställen och framför allt det jobb jag har nu.

Så nästa vecka blir det full rulle, två intervjuer och två indroduktionsdagar på ett sjukhem. Men först så blir det en helg med tjejerna!

Det är fortfarande vardag, det är torsdag. Men nästa vardag, alltså imorgon så åker jag till Sverige igen. Jenteträff som de skulle kalla det för här i landet. Hoppas vi blir fulltaliga men jag måste nog medge att en av oss måste stanna hemma och ta hand om sig själv. Om hon kommer hem det vill säga, hon fick åka till sjukhus igår för mera undersökningar. Tankarna är hos henne och kommer vara det av oss alla i helgen.

Idag ska jag packa och göra iordning. Baka en liten kaka och skriva upp recept på pizza och muffeluffer. Ta med popcorn och filmer. Se till att ta med bilder, antingen på usb-minne eller ta med datorn. Ja det är en del som ska med. Täcke och kudde med för den delen. Ser så fram emot att få åka imorgon så jag skulle kunna åka redan idag.

Så har de ringt än en gång. Nästa fredag tidigt på morgonen ska jag på intervju. Denna gång vid Skedsmokorset. Jag fattar inte att jag sökte dit, det är ju hur långt som helst ju! Säkert 40 minuter att åka. Suck! Jaja... men det kanske är bra, det vet man inte. Och jobb är ju jobb. Ska i alla fall börja jobba extra i Sörumsand. Ska gå indroduktion nästa vecka och sen får vi väl se. Det lovar gott i alla fall och de vill ha mig dit så det är bra! Pengar är bra att ha. Önskar att jag kunde få jobba heltid där jag jobbar nu, fast ändå inte. Mest skulle jag nog vilja jobba inom industrin ett tag. Ska nog ringa och kolla hur det går med jobbet där. Kanske ska göra det idag redan.

Sagt och gjort! Ska vara klart i slutet av denna vecka, så få se då om jag hör något. Jag hoppas så innerligt, men jag tror inte att det blir något. Men man ska leva på hoppet!

Så har man kommit sig hem ännu en gång. Vet inte hur många gånger vi varit på resandes fot detta år, och inte lär det bli den sista heller. Och vilken helg det har varit. Ojojoj... en helt underbar helg. Bästa helgen på detta året!

I fredags så åkte vi till Dalarna, först så levererades två dagsfärska kneip till vår vän på Saxenborg, sen så besöktes Kupolen med ett par goda vänner, sen hem till en av dem och hälsade på minstingen. Efter det åter till Kupolen och köpa leggins och vidare till Falun för matintag. Blev åter en gång Köpmanskrogen men en annorlunda pizza denna gång. Väl behövligt kanske, mätt efter halva men men... Sen lämnade vi vår liftare och åkte till pappa och överlämnade födelsedagspresenterna till lillebror, han fick öppna dem lite för tidigt men vaddå... det får gå! Han blev glad över käderna och Hälge-spelet. Bent satt och fixade saker på datorn och efter mycket tjatande så kom vi iväg till Svärdsjö och fick äntligen frid att lägga oss för att sova.

Så kom LÖRDAGEN!
Klev upp vid nio i hopp om att tiden skulle räcka till. Duschade, åt frukost, strök Bents kläder, på med sina egna och klockan blev kvart i tolv... 15 minuter till avfärd och håret är på enda och ingen smink på. Det blev att ordna håret i en lagom snygg och snabb frisyr och skita i sminket. Maskaran kliar ju ändå efter några timmar så tänkte vänta med det tills kvällen. I bilen och iväg till Falun för att inhandla present till brudparet från mormor och morfar. Sen hämta mammas vännina och köra hem henne och sen ner till stan igen. Tiden räckte precis till.
Men vi fick vänta ändå, och tur var väl det för några av gänget kom lite senare än avtalat. Knäppa kort och så in i Rådhuset. Vigselakten tog kanske inte så lång stund, lika lång stund tog all fotografering som skulle göras hit och dit. Ute igen, mer bilder som skulle tas. Allt som allt tog det väl säkert 50 minuter.
Iväg till Svärdsjö för att fira mormor och morfars diamantbröllop. Rökt lax och tårta till efterrätt. Jag och Bent han med 40 minuters sömn innan vi skulle fara in till stan igen för att fira brudparet.
Himla fint var det i Rådhuskällaren där jag intog en Gjutjärnsbiff och till efterrätt vaniljhonungsglass med havtornsmarmelad och basilikasirap med chockladstång. Det ni! Och till det två flaskor 7-up! Inte illa alls!
Var där i nästan tre timmar. Höll mitt tal till min bror. Mitt första tal någonsin tror jag. Men inte det sista. Det blev kanska bra, fast jag var hur nervös som helst. Så nervös har jag aldrig varit någon gång tror jag. Men talet var bra och jag tror min bror gillade det. Han fick texten efteråt så han kunde översätta till bruden om de ville. Och vad det fotograferades. Har aldrig sett så många kort tagit någon gång i mitt liv tror jag. Och eftersom vi satt i ett valv så lystes hela rummet upp av varenda liten blixt. 230 kort tog sammanlagt under dagen med min och Bents kamera, och då var det lite grann från Svärdsjö också förståss, men ändå! Massa kort blev det. Ska väl rensa bort de dåliga någon dag men de blev väl inte så många tror jag.
Efteråt åkte jag och Bent och brudparet upp till hoppbackarna för att se ut över Falun men det var så tjock dimma så man knappt såg hoppbackarna ens. Sen körde vi bror min och bruden till hotellet sen vidare till en besinmack. Första tanken slutade att fungera efter 11kr den andra fungerade inte alls. Så vidare till nästa som det gick på första försöket. Tjohoo!
Sen iväg till sängen. Somnade inte på en gång men skönt var det att äntligen slappna av och få av sig festkläderna.

Söndagen var det att packa, städa, äta frukost och komma sig iväg till Rättvisk marknad. Väl i Falun så var det handla Gustavskorv, hämta Hans och till mamma och säga hej och få en berlock och en timme senare än planerat kom vi iväg till Rättvik. Äntligen där fick jag mig en sockervadd som var tusen år sedan jag åt. Sen blev det ett par mjukisbyxor och så langos. Mums! Tre smörknivar blev det och ett gäng korvar till Bent. Hemmåt blev över Mora och Kongsvinger. En bra helg som sagt! Bilder kommer någon annan dag i ett ytterligare ett bildligt inlägg!
Ha det så gott!

Snart så ska vi åka iväg till Dalarna. Ska på bröllop i helgen. Först borgelig vigsel, sen firande av diamantbröllop sen sist men inte minst firande av den dagsfärska vigseln. Det kommer bli en lång dag bärande på finkläder, det kan jag lova. Kanske får bli byxor på kvällen ändå. Det får väl märkas.
Nu ska jag försöka se till att få något i magen min som kurrar sen så ska jag börja packa i de saker som jag ska ha med mig. Ses efter helgen!

Vänner är några speciella varelser på vår jord. Det finns ingen som kan jämföras med en riktig vän. En vän är en som vet allt om en men ändå tycker om en. En vän är en som står när dom andra faller. En vän är en som säger vad den tycker och det är inte alltid det man vill höra. En vän är en som alltid ställer upp oavsett när, var och hur! En vän är en som är där i motlut och inte bara när man befinner sig på toppen. Det är skönt att ha vänner och det är skönt att få vara en vän imellanåt med. Att få göra mot andra så som man vill att andra ska göra mot en själv.

Jag har massor av vänner som jag är otroligt glad över att ha i mitt liv på ett eller annat sätt. Vissa finns där ständigt, vissa bara ibland men förgyller mitt liv ändå. Jag är så otroligt glad över att få kalla mina vänner för just mina vänner. De är mina stöttepelare och jag skulle inte klara mitt liv om det inte vore för dem. Och alla andra som jag känner, som stöttar mig och tror på mig och som på något sätt alltid tycks bli glada över att se mig. Det känns i hjärtat! Ni skulle bara veta hur mycket jag uppskattar er!
Mina vänner! Vad jag är glad över att ha er! Sara, Miriam, Chimen, Anso, Maria och Sara. Och alla ni andra som finns där för mig på ett eller annat sätt.

Det var inte alls meningen att detta inlägg skulle handla om vänner utan om postkakan och Bents födelsedag, men det får bli i ett annat inlägg. Nu ska vi hylla våra vänner och vara glada över att vi har några! Och framför allt att vi får äran att vara någon annans vän! Det är stort!

Det är så mycket som jag skulle vilja skriva om. Var ska jag börja, inte från början egentligen, då hoppar jag i tid. Imorgon så fyller min älskling 25år. Det är stort i Sverige, men det verkar inte vara så stort här i Norge, eller jag  vet inte. Hans föräldrar sa en gång: men du fyller ju 25. Det var angående en sak som Bent önskade sig som var himla dyr. Så kanske 25år är lite stort här med. Jag vet inte. Vi ska upp till hyttan i helgen i alla fall. Tillsammans med hans föräldrar ska vi vara där tills på söndag. Det kommer bli intressant!
Bent har fått sina presenter av mig, utspridda på olika dagar. Han har fått tre dvd-filmer, pajformar, pengar till byxor, en glassak på en lysdiod och en egengjord bildbok från olika tidpunkter under hans liv. Jag hoppas och tror att han blev riktigt nöjd över presenterna. Vi var iväg på onsdagen och hittade ett par riktigt snygga jeans åt honom med så presenterna är fullbordade.

Nästa vecka ska jag jobba två dagar och det känns skönt, att man kommer iväg hemmifrån och gör lite nytta. Sen så är det Falun till helgen. Som inte kommer vara som planerat. Planerna var att pappa skulle svetsa bilen och vi fira mormor och morfars diamantbröllop. Delvis blir det ju så, självklart, men bilen blir inte svetsad. För på lördagen ska min bror gifta sig. Han ska gifta sig borgeligt då han inte är med i Svenska kyrkan längre. Och han ska gifta sig med sin brasilianska. Jag har misstänkt att det varit på tal i somras, men det var inget bestämt. Min bror vill inte förhasta sig egentligen men de trivs väl så bra ihop så vad har de att förlora?
Så först blir det giftemål vid ett, sen blir det diamantbröllop under eftermiddagen och vid sjutiden på kvällen blir det bröllopsmiddag på en resturang inne i stan. Så en hel dag med finkläder blir det. Uj, vad jobbigt, men roligt!

Nu väntar folk bara på mig. Men vänta på ni, men kan säga en sak, frieriet kommer snarare förr än senare, men giftermålet kan dröja lite längre.

Idag när jag var på jobb så ringde det i min mobil. Det var från ett annat sykehjem där jag sökt jobb som ville ha mig på intervju. Och det som är lite roligt är att jag inte trodde att min ansökan skulle gillas. Jag sökte förra veckan på ett söknadsschema men gjorde fel och tog bort det för jag trodde man kunde söka igen, men det kunde jag inte utan endast en gång. Så jag mailade kontaktperson och berättade mitt dilemma och frågade om de hittade min söknad ändå. Men det gjorde de inte svarade förra torsdagen. Och jag hade hunnit åkt till Sverige så jag han inte se det förrän på måndagen och jag trodde det var för sent. Men i tisdags så tog jag chansen och skickade en ansökan till kontaktpersonen. Och se... de ringde fast det var för sent och jag inte sökte på rätt sätt. Där ser man! Det visar väl sig om det leder till jobb.

Hoppas hoppas!

Hemma i Norge igen efter en härlig vistelse i Falun och Dalarna. Han träffa alla jag ville, nästan i alla fall, men man hinner inte allt på en helg som bland annat innehöll cykeltävling.
Bent kom på totalt 49:e plats av 163 åkare. Det var himla bra tyckte jag. Han var inte helt upplagt innan och cykeln gick sönder under loppet så vad hade man kunnat förvänta sig? Han kom i mål med livet i behåll och inga skador på sig själv så en cykel mer eller mindre kvittar för mig.

Vad jag saknar alla där hemma i Dalarna. Var riktigt ledsen när vi åkte därifrån igår. Och jag har inte helt återhämtat mig än. Varför kan inte jag få det som jag vill? Varför måste alltid jag rätta mig efter något? Varför kan inte jag få vara nummer ett någon gång? Jag kommer vara lite ledsen ett tag men sen så kommer det nog gå över igen. För jag vill ju vara här med, egentligen!

Ikväll åker jag till Falun. Det ska bli skönt att komma hem en helg, men så smockfull vårat schema är. Det är helt otroligt. Så... skönt kanske inte är det rätta ordet. Det kommer bli en stressad helg, men jag kommer få träffa mina nära och kära. Bent ska cykla långa lugnet som är på 68km. Tokskalle säger jag bara! Men han gillar det så då får han väl cykla och jag kommer att stå och kolla på!

Bilen ska fixas också, och det av min eminenta pappa. Sen så får vi se när vi kommer från Falun. På söndagkväll antar jag.

På återseende efter helgen!

Igår var det en dag av besvikelse. Vi hade lagt in ett bud i söndags på ett jättefint hus och igår började budgivningen. Sammanlagt var vi tre styckens om bjöd. En hoppade av ganska tidigt men strax innan så kom den tredje in i bilden. Och vi höjde omvartannat hela tiden. Klockan 14 så skulle allt vara klart. Från halv ett till kvart i två så var det tyst i telefonen. Vi hade det högsta budet än så länge, men så ringer telefonen. Den andra har bjutt över. Och så vi, sen så han och vi igen. Sen fem i två ringer mäklaren och berättar att den andra lagt in ett bud på 1 280 000 kronor. Och där sa vi stopp. Vi kan ju inte bjuda hur mycket som helst. Huset är ju inte värt så mycket heller. Men vad jag ångrar att vi inte sa 1 290 tusen. Men som sagt... huset var inte värt det men jag ville ha DET huset. Det var så perfekt. Allt! Och man har fantiserat om att bo där, hur man skulle fixa och dona. Och så var det en *#¤% som bjöd över. Så besviken, och så arga vi var. Det var tur att jag hade tackat ja till jobb på kvällen så tankarna fick komma till något annat.

Just nu avskyr jag att vara fattig. Jag vill vara rik med massor av pengar så kunde vi köpt det dära huset eller något annat vackert hus som finns till salu för miljonbelopp.

Snart är det lördag och efter jobb och ätning så åker vi och hälsar på våran lilla katt. Våran lilla Thea som den blev att heta tillslut.
På söndag innan jobb så ska vi iväg och kolla på ett hus på Björkelangen. Bilder och planlösning ser hur bra ut som helst så vi kommer nog lägga ett bud på det. Och inte alltför dyrt var det heller. Så kanske, kanske så kommer vi fira jul i vårt eget hus! Eller ja... det är ju ett parhus men ändå det var snyggt och blir vårt eget.

Till helgen som kommer så ska jag äntligen till Falun igen. Bent ska cykla Långa Lugnet och så ska vi träffa mina nära och kära! Ska bli underbart att komma sig hem igen!