Annas egna blogg

Gick upp till Aursmoen idag. Skulle på Spenst och träna lite. Tog cirka 25 minuter och gå så väl på träningscentrat så valde jag styrka istället förutom de sista 7 minuterna då jag varvade snabb gång med löpning. Sen efteråt så hade jag blivit lovad massage på mina axlar och det fick jag. Andra gången nu på en vecka. Axlarna börjar lösas upp. Fortsätter jag så här så kommer de vara smärtfri snart. Bent fick även denna gång sätta nålar i axlarna. Trots smärtan förra gången så tänkte jag att klarade jag det då så klarar jag det nu och dessutom skulle han ta mindre nålar denna gång. Vilken smärta! Tårarna bara sprutade när han satte en nål i höger axel. I den vänstra var det inte lika farligt. Efter ett tag så skulle han snurra på dem men även då smärtade det som bara den på den högra sidan. Han fick ta ut den någon millimeter för att det skulle bli bättre. Sen så kändes det inget och tillslut befriade Bent mig från dessa plågoandar. Jag som skulle vara så tuff och klara av två nålar i var sin axel. Jo pyttsan! Det var det och tårarna sprutade och jag var alldeles matt efteråt. Klarade knappt av att gå hem. Så vill jag aldrig känna igen!

Efter en veckas kongress sov jag 22timmar av totalt 36. Det är rätt så mycket. Men väl behövligt. Nu har jag jobbat två dagar och jag önskar att jag fick semester. En lååååång semester. Jag är dock ledig imorgon sen jobbar jag tre dagar ledig en jobbar tre och sen.... sen så är det Semester. Gotland och tillslut två dagar i Dalarna. Längtar redan. Och jag vill så gärna ha jobbet som montör. Vill inte jobba med äldre. Även om jobbet i sig inte alls är så dumt men jag vill göra något helt annat. Bryta kontakten med människorna och bara vara med döda ting. Inte för alltid, men just nu känns det som om det vore en bra idé.
Jag ska bryta med mycket i mitt liv. Jag har brytit med Sverige och tagit ett steg bakåt från UNF. Eller flera steg. Nu är jag inte ens med i något utskott på förbundet. Och tro det eller ej, det känns jävligt bra. Men samtidigt så känns det konstigt. UNF har varit en stor del av mitt liv tidigare och nu.... ingenting. Hoppas att de där hemma kommer ihåg mig och vill ha mig på några kurser ibland då och då.
Men det finns så mycket bra folk hemma i Dalarna nu så jag oroar mig inte ett dugg. Det känns härligt att kunna luta sig tillbaka och vara trygg i att det kommer gå bra för dem där hemma. Och jag hoppas att på något sätt att jag har haft något i spelet med det. Och det tror jag nog att jag haft även om det finns andra som säger något annat. Det får stå för dem. Under mina två år som ordförande så har UNF Dalarna blivit något helt annat än vad det var i början och vem som bär ansvaret är de som drivit UNF. Inte bara jag, oh nej.... Det är massor av bra människor som ska ta åt sig äran. Min uppgift var att skapa en trygg distriktstyrelse, med roliga och inspirerande möten. Och det lyckades jag med, i alla fall första året.

Nog om detta. Nu ska jag vila en halvtimme så jag orkar åka in till Strömmen och handla.

Vilket sömnbehov jag har. I söndags var jag så himla trött efter en veckas kongress och inte kunde jag sova för jag satt på centralen i Stockholm och väntade in mitt nattåg. På tåget pratade jag med Bent första timmen, inte hela tiden men lite då och då när mottagningen var bra. Sen från halvtolv till halvtre sov jag som jag vet inte vad. Sen vaknade jag och det var kallt. Det blåste kallt från tågväggen och vi stod stilla någonstans. Tror det stod Falkenberg eller Falköping, men jag kommer inte ihåg. Läste skylten men var för trött för att lägga det på minnet. Sen efter att fått till min jacka och tröja så det täckte där det var kallt och jag fått lite som kudde och lite över ögonen så det inte var så ljust så somnade jag igen. Vaknade av att de hakade på vagnen igen och sen sov jag. Jag sov och sov. Vaknade korta stunder för att ändra ställning. Det är inte lätt att sova på ett säte. Jag hade min väska till stöd för benen ibland. Jag vaknade ett litet längre tag vid halv åtta. Han skicka godmorgonsms till Bent sen sov jag igen, till halv nio. Då var vi i Moss och vi stod stilla pga signalfel. Sov lite grann med vid nio tänkte jag att jag var tvungen att vakna så jag kunde höra om det blev bussar eller hur det blev.

Jag kom hem vid tolv och jag försökte umgås med min älskling. Kvart i ett så sov jag igen. Strax innan han skulle åka tillbaka till jobbet. Jag sov och sov till kvart i fyra ungefär. Dags att vakna till lite grann. Klockan sju sov jag igen och klev upp vid tio och kollade på City Akuten. Sen vid halv tre så sov jag för natten igen och nu klev jag upp vid tio enbart för att Bent ringde och väckte mig. Och jag är fortfarande trött. Men inte lika illa som det var igår.

Summasumarum har jag sovit 22 timmar sen söndag klockan 23.30. Det är mycket det.

Det är slitsamt att åka tåg. Ska aldrig mer åka tåg i Norge. Men som jag sa i ett tidigare inlägg så ska man aldrig säga aldrig. Efter all väntan igår så fortsatte den idag. Kom till Moss och där blev vi stående. Signalfel mellan Ski och Oslo. Efter lite mer än en timme fick vi byta tåg som skulle ta oss lite längre fram, till Ås, och därifrån skulle vi åka buss. De meddelade också att vi skulle räkna med att få vänta för de hade svårt att få tag i tillräckligt med bussar. Men jag kom på buss nummer två och kom till Oslo en timme och 45 minuter för sent. Bent skulle hämta mig ringde och berättade att han stod där vi skulle komma. Men inte stod han där inte, så än en gång fick jag vänta. Ringde två gånger innan han svarade. Så äntligen fick jag sätta mig i bilen. Det var tur att han hämtade mig. Skulle inte orkat med mera kollektivtrafik idag, och inte på ett tag framöver heller.

Sovit gott på tåget och sovit nu på eftermiddagen i min egen härliga säng. Den är så underbar.

Dessutom ska jag på intervju igen angående Think den 27 juli. Tjohoo men nackdelen är att det blir färre dagar i Falun. Men men... sådant är livet.

Intervju igen... så var den tredje i Norge avklarad. Andra på en vecka. Gick rätt så bra, men tror inte jag får jobbet. Det är en tjänst och fyra som kommer på intervju. Tio sökande totalt så jag gjorde bra för att komma på intervju. Alltid något. Vill jag ha jobbet? Hellre Think säger jag. Men ett jobb är ett jobb så det är bara att tacka och ta emot.

Kongressen väntar i Uppsala. Jag åker idag för att starta imorgon. Ska sova med ett par gamla UNF-rävar denna natt och imorgon byter jag rum och sover med tre tjejer istället. När jag berättade att jag skulle sova med två killar så blev Bent lite, vad säger man, fundersam. Men allt var lugnt. Ingen fara på färde. Sen blir det att skriva protokoll. Ska läsa kongresspärmen på tåget idag. Har inte hunnit läsa så mycket, har ju varit upptagen med annat denna vecka. Har det inte varit jobb så har det varit underhållande av lillebror. De gånger man tog sig tid att sitta och lyssna på handlingarna på datorn fick man avbryta för att lyssna lika mycket på lillebror. Så få se hur det blir på tåget då. Han ska lyssna på musik och så har jag sagt att han inte får prata så mycket där och framför allt inte så högt som han brukar.

Det kommer gå några dagar nu innan jag skriver här igen. En vecka för att vara precis. Skulle inte tro att jag får chansen under veckan. Hittar jag en dator med internetanslutning och hinner sitta där en stund så blir det att kolla mailen.

Ha en underbar vecka! Skriv gärna några hälsningar så blir jag glad när jag återvänder.

---

Idag var vi till Oslo. Gick runt slottet och så skulle vi leta efter en leksaksaffär så min lillebror kunde köpa sig något som han ville ha. Han sökte efter modellsaker. Han älskar att bygga saker. Igår berättade han att det skulle bli en jobbig dag idag, för att han skulle bygga ihop en lastbil av lego. Himla jobbigt alltså!
Men i alla fall så gick vi där i Oslo och Bent förde oss mot affärstomma gator efter varandra. Letade efter köpcentra sa han. Mmmm visst! Gick runt ett torg på köpet, vad det var för nödvändigt med det vet jag inte. Men så går det när man inte hittar. Till slut kom vi fram till ett i alla fall och hittade leksaksaffären efter en stund. Min lillebror fann det han skulle och lite mer men fick nöja sig med två bilar varav en man bygger ihop från grunden och den andra som man kan byta hjul och annat på. Fråga inte mig, jag har ingen koll på det där. Inte Bent heller men nog fick vi höra en hel del på vägen hem. Jesper kan prata han!
Utanför Lilleström fick vi stå en halvtimme i bilkö, både jag och Bent trodde det var för sent för sådant på en fredag. Men nejdå.... stilla stod vi när vi inte kröp fram. Men till slut så lossnade proppen och vi kom äntligen fram till Aurskog kvart över sex.

Nu ska jag åka och spela fotboll med grabbarna (grus) och sen hem och äta efterrätt, jordgubbar med glass. Det var grillat till huvudrätt. Mums!

---

Just nu driver jag med att läsa genom UNFs handlingar. Detta ska vara klart till nästa vecka. Men undrar om jag hinner med allt. Just nu har jag ingen som helst lust att åka dit. Fast egentligen så vill jag ju det. Träffa massor av bekanta och några vänner. Det ska bli roligt. Hoppas bara jag hinner träffa dem så jag inte ska sitta med protokoll hela tiden. Om det inte var för mina vänner så skulle jag vilja vara hemma här. Just nu är jag trött på att vara på resandes fot. Nästa omgång hemma blir åtminstone två veckor innan det far iväg igen.

---

Som ni kanske förstått så är min lillebror här på besök denna vecka och bland annat som småbröder gör bäst så är de lite oftare hungriga än vad jag själv är så jag tänkte att jag skulle köpa något lätt som vi kan äta på dagen, typ fruktsoppa, hallonkräm och liknande. Så väl i affären så letar jag efter kräm. Men självfallet så finns det inte kräm i Norge. I och för sig så visste jag redan det, men jag har minsann ätit kräm på jobbet, eller ja, där heter det gröt. Som idag så var det sviskongröt och det är akkurat det samma som svinskonkräm. Så jag drev och letade efter fruktgröter, men ikke. Hittade till slut fruktsoppa så det fick bli två påsar sådana. Okej, det är bara att acceptera så jag gick vidare till filen. Vaddå fil? Det finns inte. Det finns surmjölk här. Och på jobbet så är surmjölken ungefär som fil fast mera drickbart, alltså lösare än vanlig fil. Men det finns yougurt så det fick bli det fast den är lite krämigare än svenskt.

Jag vet nu vad jag ska köpa med mig hem från Sverige. KRÄM KRÄM KRÄM KRÄM och sen när vi är i Sverige och storhandlar så blir det KRÄM KRÄM och FIL och förståss KESO. Jag har tills handlingen här om dagen trott att det fanns keso i Norge. Men det finns det inte. Vilket sätt.... jag älskar keso med ananas. Eller keso i fruktsoppa. Mums vad gott, det bara vattnas i munnen på mig.

Längtar efter att få handla i Sverige!

---

Idag har jag varit på intervju för ett montörsjobb på Think Nordic. Det gick rätt så bra om jag får säga det själv. Men sen så får man hoppas att de också tycker det gick bra. Eller rättaresagt att jag var bra. Men det tror jag nog. Jag vill vekligen ha jobbet. Igår tvivlade jag, men idag fanns det inget tvivel kvar. Jag ska minsann skaffa mig ett jobb och kämpa för det jag är värd. Hoppas jag får komma till omgång två och att det inte är nästa vecka när jag är i Sverige igen.

För övrigt så kom jag hem igår kväll. Ja, jag kom faktiskt hem. Även om jag varit hemma på besök så är detta mitt HEM nu. Inte lägenheten så mycket, kanske inte Norge i sig så mycket heller utan snarare tillsammans med min sambo. Min lillebror är med på besök. Det ska bli roligt tycker jag. Hoppas vi får en bra vecka tillsammans. Sen så får jag sällskap på tåget till Uppsala på måndag och det är skönt. Men han sover väl den mesta tiden kan jag förstå.

---